Att välja kaliber för jakt

Oftast spelar det ingen roll vilken kaliber man använder. Håller man sig inom lagens krav gällande klassindelningen så klarar man sig i nio fall av tio helt galant oavsett vilken kaliber man har. Det stoppar oss dock inte ifrån att ha långa, komplicerade, och gärna infekterade debatter om vilken kaliber som verkligen är "bäst". Alla har sin eller sina favoriter och försvarar dessa med alla medel tillgängliga. Med det i åtanke är det dags att dyka ned i vad som faktiskt skiljer olika kalibrar åt.

Kaliberval summerat i videoformat.

I Sverige delar vi in jaktkalibrar i fyra olika klasser, klass 1, klass 2, klass 3, och klass 4. Varje klass blir succesivt "klenare", och 22lr står mer eller mindre ohotad inom klass 4 (även om det finns ett par andra kalibrar som kvalar in, så är dessa väldigt ovanliga). Denna indelning lägger grunden för vilka kalibrar som får användas till vilka vilt, och det är givetvis obligatoriskt att hålla sig inom dessa riktlinjer. Viktigt att notera är dock att man alltid får använda en högre klass till lägre klassat vilt, så klass 1 kan man använda till all jakt med kula.

30-06, älskad förr om åren, men nu ratas den av många på grund av rekylen. Synd på en mycket kompetent jaktpatron.

Men vad är det egentligen som skiljer olika kalibrar åt och vad kan man titta på om man vill bilda sig en uppfattning om deras prestanda?

Jag gillar att titta på främst fyra olika mått:

• Kalibern - kulan och loppets diameter. Storleken på kulan kommer ha en definitiv inverkan på prestandan och grövre kulor passar (icke förvånande) till större vilt. Den minsta klass 1 kalibern är 6,5mm och de vanligaste är 6,5mm, .30 (7,62mm), 8mm, och 9,3mm. Det finns större kalibrar som .375 (9,5mm) och .458 (11,6mm), men för jakt i Sverige brukar 9,3mm vara den största man rimligen använder.

  
  

• Massan / kulvikten - Hur mycket kulorna kan väga har en stor inverkan på en patrons prestanda och olika kalibrar tillåter olika kulvikter. T.ex. så ger kaliber .30 en väldigt stor variation i vilka kulvikter man använda, allt ifrån 100gr upp till 240gr. Titta på vilka kulor som finns tillgängliga, då det kommer ha en stor inverkan på hur man jagar med kalibern.

  
  

• Farten - hastigheten som kulorna får av en given patron har också en stor inverkan på dess prestanda. Oftast så använder man samma kulor i olika kalibrar, t.ex. 308, 30-06 och 300 Win mag använder alla exakt samma kulor, men skickar iväg dessa i olika fart. Ju större patron desto snabbare brukar kulorna gå.

  
  

• Sektional densitet - ett mått på "genomslagskraft", dvs. hur väl kulan tar sig igenom vävnad och massa. Desto längre och tyngre kulorna blir desto högre sektionaldensitet får de och en SD på över 0.3 brukar räknas som tillräckligt för t.ex. buffeljakt. SD räknas fram enligt följande formel: kuvikt i lb (grains / 7000) / diametern i tum ^ 2.

Som exempel. Vi har en kula som väger 156gr och har en diameter på 0.264" (6,5mm).

Formeln blir då: (156 / 7000) / 0.264^2 = 0.32.

Mauser M25 i 308. Tunga vapen med dämpare kommer alltid att kännas lättare och skjuta med. Kalibern spelar ingen egentlig roll, och denna i 30-06 kommer kännas identisk med en 308a.

Sedan finns det även ett par mått som ofta anges när man pratar om kalibrar, men som jag inte anser lika viktiga:

• Energi - Den kinetiska energi kulan för med sig. Uppskattas mycket av de som gillar magnumkalibrar, eftersom dessa alltid har mer energi. För jakt spelar energin en väldigt sekundär roll eftersom det är vad kulan träffar som avgör utfallet, och inte den teoretiska energi den för med sig.

  
  

• Ballistisk koefficient - BC, mäter hur väl kulan färdas genom luften och högre BC betyder att en kula tappar mindre fart över en given distans. Relevant för långhållsskytte men för vanlig jakt spelar BCn en väldigt liten roll. Påverkar inte terminalballistiken på något sätt.

  
  

• Rekyl - hur mycket rekylenergi som genereras av en given patron och ett gevär. Räknas fram med hjälp av kulvikten, farten, krutmängden och gevärets vikt. Den upplevda rekylen påverkas mycket av hur vapnet och kolven är utformade, och inte av själva patronen. Alla jägare kan lära sig att skjuta med våra vanliga patroner och rekylen borde inte vara en avgörande faktor när man väljer vapen. Får man ont av att skjuta med en 6,5x55, 308, 30-06, eller 9,3x62 har man oftast fel skjutteknik.

  
  

• TKO - Taylor Knock-Out Factor - ett roligt mått som mäter hur väl en kula "nockar" ned något. Togs fram av John Taylor för att jämföra olika patroner för elefantjakt. Räknas fram enligt formeln: (massa in grains x fart i fps x diameter i tum) / 7000. Skoj att titta på men helt irrelevant för jakt i Sverige. Ger en massiv fördel till stora och grova kalibrar.

  
  

Nedanstående tabell anger värdena ovan för våra vanligaste patroner (samt den mycket udda fågeln 300WSM...):

Patron	Kula	massa (grain)	Sektional Densitet (SD)	TKO	Energi (J)	fart (ms)	massa (gram)
6,5x55	Oryx	156	0.32	15.1	3 074	780	10.1
308 Win	Oryx	180	0.27	20.7	3 695	796	11.7
.30-06	Oryx	180	0.27	21.4	3 949	823	11.7
300 Win	Oryx	180	0.27	23.1	4 619	890	11.7
300 WSM	Bondstrike	180	0.27	24.4	5 155	940	11.7
8x57JS	Oryx	196	0.27	22.8	3 763	770	12.7
9,3x57	Oryx	232	0.25	28.7	3 897	720	15.0
9,3x62	Oryx	286	0.31	35.3	4 803	720	18.5
375H&H	Oryx	300	0.30	41.1	5 912	780	19.4

Så vad är egentligen bäst?

Beroende helt vad man själv gillar och tror på så kan man argumentera för olika patroners förträfflighet i oändlighet. Vill man ha mycket energi så kommer en magnum alltid leverera, och gillar man stor frontalyta så väljer man en större kaliber. Desto mer udda en kaliber är, ju dyrare och mer komplicerad kommer den vara att använda och jaga med.

Två svenska klassiker. Husqvarna 1640 i 30-06 och en FFV 1900 i 6,5x55. Båda av dessa är utmärkta val.

Några patroner värda att titta lite extra på:

6,5x55 - Sveriges nationalkaliber, och ammunition finns överallt och är prisvärd. Laddad med lättare kulor är det en fin kaliber för mindre vilt och med sina tunga 10,1 grammare är den perfekt för t.ex. älgjakt. Rekylen är alltid hanterbar oavsett vilket vapen man har. Min favorit, helt oavkortat.

308 / 30-06 - Prestandan på dessa två är så lik att det oftast inte spelar någon roll vilken man har. Upplevelsen påverkas mycket av vilket vapen man har. En äldre och lättare studsare i 30-06 kommer kännas mer i rekylen än vad en modern och tung 308:a kommer göra. Köper man ett nytt vapen idag kommer det vara en 308:a, och det är helt ok det med.

9,3x62 - Mycket fin klass 1 kaliber som brukar ge minimalt med köttförstöring. Lite mer rekylenergi än de andra, men om man lär sig skjuta med en 9,3:a så kommer man aldrig någonsin behöva känna sig "under gunned".

8x57JS - Mellantinget mellan en 30-06 och en 9,3:a. Finns ingen anledning att leta land och rike runt efter en 8x57a, men om man hittar ett vapen man gillar så är det ett utmärkt val för klass 1 jakt. Lite begränsad (precis som 9,3) när det kommer till lättare kulor.

Husqvarna 649 i 9,3x62. Ett mycket charmigt gammalt jaktvapen.

Jag hoppas att det här kommer vara till hjälp nästa gång du ska välja jaktkaliber. Men återigen, oftast spelar det ingen roll exakt vilken kaliber man har, bara man kan skjuta bra. Lycka till!