Mauser M25

– Erik testskjuter Mausers senaste rakrepeter.

Inte en klassiker, men intressant!

Att bredda sina horisonter är aldrig fel och den som hävdar annat riskerar att gå miste om mycket spännande. Jag har en definitiv förkärlek till klassiska vapen, framförallt Svenska, och vi har en väldigt lång och fin tradition av vapentillverkning i Sverige som är väl värd att bevara minnet och informationen om. Men å andra sidan är jag även en praktisk jägare som strävar efter flexibilitet och ett gott resultat i skogen, både för djur och jägare. Med det i åtanke begav jag mig till Mauritz Widforss för att titta på och provskjuta Mausers nyaste kreation – M25.

Så vad hände egentligen?

För att göra det hela lite mer spännande bestämde jag mig för att ta med en riktigt klassiker – min gamla Husqvarna 1640, och testskjuta bössorna sida vid sida. Det ska dock påpekas att vi gjorde dessa tester helt på M25:ans ’hemmaplan’, det var snabbt skytte som var målet och när tidspressen ligger på är det lätt att omedvetet ändra sin inställning och skjutstil. Vi laddade upp en snabb vildssvinsekvens och satte det, för mig i alla fall orealistiska målet, att skjuta samtliga tre grisar i samma svep. Av naturliga skäl hamnar då 1640 (och andra m98or) direkt i underläge.

En Mauser 98 mekanism anses väldigt driftsäker eftersom skytten har ett otroligt vridmoment gente hylsan tack vare den lång utdragaren. Om hylsan fastnar i patronläget ger en 98:a goda förutsättningar att häva lossa den med en mantelrörelse. Denna funktion var betydligt viktigare förr, då kvalitén på ammunitionen inte alls var lika bra som idag och det var inte helt ovanligt att råka ut för övertryck med kärvande hylsor som följd. Framför allt i varmare klimat tenderade trycken att snabbt stiga i takt med att gevären och patronerna värmdes i solen.

Den långa utdragaren ger användaren stor hävstång gente hylsorna - men har även stor kontaktyta mot lådan.

Därför står sig fortfarande Mauser 98 som en klar favorit hos t.ex. afrikanska jägare. Nuförtiden har dock krutet blivit så pass bra att överhettade laddningar på grund av solen hör till ovanligheterna, även i varmt klimat.

Kontrollerad matning brukar också anges som en av anledningarna till att 98:an är så pass driftsäker. Tack vare att patronen hålls fast av slutstycker så fort den lämnar magasinet är det väldigt svårt att få till en dubbelmatning på en Mauser 98. Hylsan sitter fast på slutstycket ända tills den kastas ut av utkastaren, oavsett hur många gånger man gör mantelrörelse. En ny patron kan inte plockas upp ur magasinet innan den gamla är utkastad. Det har sina klara fördelar i situationer där ett driftstopp måste kunnas lösas endast genom mantelrörelser, utan att skytten behöver plocka ned geväret ifrån axeln. Av den anledningen brukar Mauser 98 också föredras av jaktguider som guidar på farligt vilt, t.ex. buffel eller elefant.

Direkt när patronen lämnar magasinet sitter den fast i slutstycket.

Kontrollerad matning.

Men dessa mycket angenäma fördelar kommer också med ett par nackdelar. På grund av den långa utdragaren är kontaktytan mellan slutstycke och låda långt mycket större än på ett gevär utan kontrollerad matning. Det betyder att om skytten inte ”gör sitt” och inte repeterar med en perfekt rörelse bakåt så finns det en viss risk att slutstycket kommer något snett och därmed börjar kärva, i folkmun kallat ”byrålåda”.

Detta tenderar att hända framför allt i stressiga situationer där skytten är under tidspress. Idogt övande hemmavid hjälper tyvärr inte, en 98:a (gente andra mekanismer med kontrollerad matning) har alltid en viss risk att kärva under repetering.

Och självklart hände det även när vi provsköt 1640 gente Mauser M25. Som sagt var vi helt inne på M25:ans hemmaplan eftersom vi siktade på att skjuta så snabbt som möjligt, framför allt på de löpande vildsvinen. Min 1640 är i gott skick och brukar vara väldigt smidig att repetera, men just idag ville det sig inte alls och mekanismen knökade sig på båda skyttemomenten. På vildsvinssekvensen var det helt förödande eftersom jag inte hann hitta grisarna igen när ett nytt skott väl var i loppet, och resultatet blev ett mycket dåligt andraskott. Tack vare sin långt mycket smidigare och snabbare repetering var M25 en dröm att skjuta i jämförelse.

Att arbeta på en skyttebio har sina fördelar - Anders skjuter med lätthet alla tre vildssvin i sekvensen.

Men det är egentligen inte så konstigt. Det hade nog blivit lite stolligt att försöka hävda att en gammal 1640 visst är smidigare att repetera jämfört med en modern rakrepeter.

När Mauser tog fram M25:an är det helt uppenbart att ’smidig repetering’ stod längst upp på listan över egenskaper det nya geväret skulle ha. I stil med Blaser så löper slutstycket på två skenor, vilket minimerar kontaktytan mellan låda och slutstycke, och säkerhetsställer fin slutstycksgång. Det fjädrade slutstyckshandtaget ger även slutstycket en extra skjuts när man börjar repetera, vilket ger känslan av att mekanismen öppnar sig själv. Låsningen påminner också en hel del om Blaser i och med att låsklackarna fjädrar ut och låser väl när sluttycket är i sitt bottenläge (så kallad ”flapper locking”).

Magasin i polymer - väldigt likt t.ex. Tikka.

På alla tekniska plan har alltså M25 byggts just för att repeteringen skall vara så snabb och smidig som möjligt – och det går inte att hävda annat. Sen om det är ett avgörande kriterie vid val av jaktvapen är upp till var och en att avgöra. Det är ett trevligt och lättskjutet gevär som verkar vara väl värt sitt pris, vilket är satt till 22,895kr i det enklaste utförandet (24,195kr för ’Pure’ och 25,595kr för ’Max’). Montaget är en picatinnyskena som standard, vilket är modernt och smidigt, och det går även att använda t.ex. Blasermontage med rätt tillbehör.

Smidig repetering über alles - slutstycket löper nästan av sig självt.

Den som redan har en Blaser kommer nog inte känna något behov av att titta på Mauser M25. Men för den som letar efter en lite billigare rakrepeter är Mauser M25 definitivt högaktuell. Jämfört med liknande gevär ifrån andra producenter så gör den ett väldigt gott första intryck.

Rena produktdemonstrationer finns det redan gott om, och är man intresserad av att läsa om piplängder, gängstigningar, eller kaliberval så finns det redan mycket information, inte minst ifrån Mauser själva. Nu har ni fått mitt ärliga första intryck av Mauser M25 och hur den var att skjuta för någon som inte dagligen redan använder en rakrepeter.

Men hur blir det med 1640:an då? Blir det nu att omedelbart sälja Husqvarnan och köpa en M25? Sakta i backarna – kanske inte direkt! Personligen ser jag fördelarna som en rakrepeter erbjuder, och jag kan uppskatta den höga nivån av teknisk finess, men för hur jag jagar känner jag inget egentligt behov av den ultrasnabba repeteringen som en modern rakrepeter erbjuder. Tillsvidare står jag nog fast vid 1640.

Men än är det långt kvar tills jakterna drar igång igen, och man vet aldrig vilka intressanta gevär som fångar ens intresse.

Vi syns ute i jaktbutikerna!